[qdeck random="true" card_back="none"]

[h] Kemins grunder - viktiga begrepp

[i] KEMINS GRUNDER - VIKTIGA BEGREPP
Niklas Dahrén, kemilektioner.se

[start]  

[q] Isotoper

[a] Ett grundämne kan förekomma i olika varianter, dessa varianter kallas för isotoper. Skillnaden är antalet neutroner i atomkärnan.

[q] Radioaktiva isotoper

[a] Ett grundämne kan förekomma i olika varianter, dessa varianter kallas för isotoper. Skillnaden är antalet neutroner i atomkärnan. Vissa varianter/isotoper är radioaktiva vilket innebär att de har en instabil atomkärna som med tiden sönderfaller och då sänder ut olika typer av joniserande strålning.

[q] Masstal

[a]  

 Antalet nukleoner (kärnpartiklar) i atomkärnan, alltså protoner + neutroner.

[q] Atomnummer

[a]  

 Antalet protoner i atomkärnan. Atomnumret är unikt för varje grundämne. Atomnumret avslöjar vilket grundämne det är.

[q] Neutrontal

[a]  

 Antalet neutroner i atomkärnan. 

[q] Protoner

[a]  

 Positivt laddade partiklar i atomkärnan.

[q] Neutroner

[a]  

 Neutralt laddade partiklar i atomkärnan.

[q] Elektroner

[a]  

 Negativt laddade partiklar som är lokaliserade utanför atomkärnan.

[q] Grundämnen

  [a] Grundämnen är uppbyggda av enbart en typ av atomer. T.ex. är grundämnet guld uppbyggt av enbart guldatomer.

[q] Elektronskal

  [a]  Elektronerna kretsar i omloppsbanor på bestämda avstånd från atomkärnan. Dessa omloppsbanor kallas ofta för elektronskal eller energinivåer.

Varje elektronskal får plats med ett bestämt antal elektroner. Elektronerna i de olika skalen har olika energi beroende på avståndet till atomkärnan.

[q] Valenselektroner

  [a]  De elektroner som befinner sig i atomens yttersta skal.

[q] Kemisk förening

  [a]    Kemiska föreningar är uppbyggda av minst två olika typer av atomer/atomslag (eller joner) som binder till varandra.
Exempel; H₂O, CO₂, NaCl, MgO 

[q] Rent ämne

  [a]    Ett rent ämne består bara av en enda typ av ämne, antingen ett enskilt grundämne eller en enskild kemisk förening.

Exempel:
- Glykol (enbart glykolmolekyler)
- Natriumklorid (ett enda ämne; jonföreningen NaCl)
Kvävgas (enbart kvävemolekyler, N₂)

[q] Blandning

[a] En blandning består av flera olika ämnen som är fysiskt blandade med varandra. Antingen består blandningen av olika typer av grundämnen (där de olika grundämnena ej är kovalent bundna till varandra) eller av olika typer av kemiska föreningar.

Exempel:
- Kylarvätska (glykolmolekyler + vattenmolekyler)
- Luft (kvävgasmolekyler + syrgasmolekyler + koldioxidmolekyler etc.

[q] Homogen blandning (lösning)

  [a]  Består av olika ämnen som har liknande egenskaper, vilket innebär att de löser sig i varandra. Man kan därför inte urskilja de olika ämnena i blandningen. Blandningen ser likadan ut överallt. Homogen = likartad. Homogena blandningar är samma sak som lösningar.

Exempel:
- Olika lösningar (flytande homogena blandningar); Natriumklorid i vatten, strösocker i vatten, bensin etc.
- Olika legeringar (fasta homogena blandningar): Brons (koppar + tenn), rostfritt stål (järn + kol + krom) etc.

[q] Heterogen blandning 

[a] Består av olika ämnen med olika egenskaper. Man kan urskilja de olika ämnena i blandningen. Blandningen ser inte likadan ut överallt. Heterogen = olikartad.

Exempel: 
- Bergarten granit (fältspat, kvarts, glimmer). 
- Matolja i vatten.
- Sand i vatten.
- Olivolja och vinäger.

[q] Allotropa former

[a]  Olika strukturella former av samma grundämne kallas för allotroper/allotropa former (obs. förväxla ej med isotoper)

Exempel:
- Grundämnet syre förekommer dels i form av ”vanligt” syre/syrgas (O2) men även i form av ozon (O3).
- Grundämnet kol finns i flera olika allotropa former, t.ex. diamant och grafit. Båda dessa är uppbyggda av enbart kolatomer, men de sitter bundna till varandra på lite olika sätt. 

[q] Metaller

[q] Ickemetaller

[a] - Tar upp valenselektroner relativt lätt (hög elektronegativitet).
- Har ej metallglans.
- Leder ej elektricitet.
- Är relativt dåliga på att leda värme.
- Ej formbara.

[q] Materia

[a] Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia.

Materia kännetecknas av att det har massa och volym.
Ljus räknas inte som materia eftersom det ej är uppbyggt av atomer och eftersom det ej har någon massa. Ljus består av en typ av partiklar som heter fotoner och dessa har ej någon massa.

[q] Partiklar

[a] All materia består av små enheter, partiklar. Partiklar kan vara atomer, molekyler eller joner. Dessa består i sin tur av ännu mindre partiklar, som protoner, neutroner och elektroner.

Protoner och neutroner är i sin tur uppbyggda av ännu mindre partiklar, som kallas kvarkar. Det är sammanhanget som visar vad man menar när man använder ordet ”partikel”.

[q] Aggregationsformer / aggregationstillstånd

[a] All materia kan förekomma i olika aggregationsformer (aggregationstillstånd, faser). Temperaturen och trycket påverkar vilken form ett specifikt ämne befinner sig i.
De vanligaste aggregationsformerna på jorden är; fast form, flytande form/vätska och gasform. Aggregationsformen plasma finns framförallt i alla stjärnor.

[q] Elektronkonfiguration

[a] Elektronkonfigurationen (elektronfördelningen) anger hur elektronerna är arrangerade i en atom, alltså hur många elektroner som finns i varje skal (ibland anger man även antalet elektroner i varje enskild orbital/underskal).

[q] Grupper och perioder i det periodiska systemet

[a] Grupp:
Grundämnen i samma grupp har lika många valenselektroner (förutom övergångsmetallerna där det finns undantag).

Period:
Grundämnen i samma period har lika många elektronskal.

[q] Atommassa

[a]   Atommassa:
Alla atomer har massa och massan bestäms av de partiklar/byggstenar som bygger upp atomen. Det är framförallt protonerna och neutronerna som har massa, elektronerna väger betydligt mindre än dessa partiklar. Protoner och neutroner väger ca 1800 ggr mer än elektroner och därför har elektronernas massa liten betydelse för en atoms massa.

[q] Fast form

[a] Fast form (s):
Bindningar finns mellan partiklarna (molekyler, joner eller atomer beroende på typ av ämne). Partiklarna kan inte åka omkring och byta plats med varandra utan sitter i bestämda positioner och kan enbart vibrera.

[q] Flytande form / vätska

[a] Flytande form/vätska(l):
Bindningar existerar mellan partiklarna, men de har relativt mycket rörelseenergi och åker därför hela tiden omkring och byter plats och ”bindningskompisar” med varandra.

[q] Gasform 

[a] Gasform (g): 
Inga bindningar mellan partiklarna. Långt avstånd mellan partiklarna. Partiklarna fyller ut hela tillgängliga volymen.

[q] Plasma 

[a] Plasma:
Joniserad gas (elektronerna har lossnat från atomkärnorna). I plasmatillståndet finns det varken hela molekyler eller hela atomer utan molekylerna har delats upp i atomer och atomerna har sedan delats upp i atomkärnor och fria elektroner.
Plasma förekommer framförallt i alla stjärnor.

[x] [restart]

Niklas Dahrén, kemilektioner.se

Return to page view[/qdeck]